Prognos för växthusgasutsläpp
Fortsatta minskningar av utsläppen förväntas från bostäder och lokaler, jordbruket och avfallsdeponier. Utsläppsökningar väntas från godstransporter, el- och värmeproduktion samt från vissa industribranscher de närmaste åren. Med dagens beslut om åtgärder och styrmedel för lägre utsläpp av växthusgaser pekar prognosen på att målet om att utsläppen av växthusgaser ska minska med fyra procent till år 2010 kan nås.
Prognosen pekar mot att de totala utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska fram till år 2010 jämfört med de senaste årens nivåer och beräknas ligga nästan 10 procent lägre än 1990 års nivå. Efter 2010 bedöms utsläppen minska ytterligare och 2020 bedöms de totala utsläppen av växthusgaser vara cirka 12 procent lägre än 1990.
Prognosresultatet pekar mot att Sveriges nationella mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent till 2008–2012 jämfört med 1990 kan komma att klaras. Även Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet under samma period ser ut att uppfyllas med god marginal. Enligt Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet och EU:s bördefördelning får Sveriges utsläpp av växthusgaser inte överstiga 104 procent av basårets utsläpp. Basåret är 1990 för alla utsläpp utom fluorerade växthusgaser som har 1995 om basår.
Däremot kommer det att krävas ytterligare åtgärder för att klara Kommissionens nya förslag till åtagande för 2020. Enligt förslaget ska utsläppen för Sveriges del minska med cirka 21 procent för de utsläpp som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter och med 17 procent för övriga utsläpp.
Utsläppen utvecklas på skilda sätt i olika samhällssektorer enligt prognosen. Utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion och transporter bedöms öka i prognosen men samtidigt minskar utsläppen från uppvärmning av bostäder och service, avfallsdeponier, jordbruk och industrin vilket dämpar den sammanlagda ökningen till 2020.
Historiska och prognostiserade utsläpp per sektor
(miljoner ton koldioxidekvivalenter) |
| Sektor |
19901 |
20071 |
20102 |
20202 |
2010
% |
2020
% |
| El- och värmeproduktion |
8,0 |
8,5 |
8,7 |
9,0 |
8% |
12% |
| Bostäder och lokaler m.m.* |
10,8 |
4,5 |
4,1 |
3,2 |
-62% |
-70% |
| Industri** |
17,5 |
17,2 |
16,9 |
16,5 |
-4% |
-6% |
| Inrikes transporter |
18,6 |
20,8 |
21,2 |
21,5 |
14% |
16% |
| Övrig energi*** |
4,2 |
3,8 |
4,3 |
4,8 |
3% |
16% |
| Lösningsmedel |
0,33 |
0,29 |
0,29 |
0,28 |
-12% |
-15% |
| Jordbruk |
9,4 |
8,4 |
8,1 |
7,0 |
-14% |
-25% |
| Avfall |
3,1 |
1,9 |
1,5 |
0,8 |
-52% |
-76% |
| Totala utsläpp |
71,9 |
65,4 |
65,0 |
63,1 |
-10% |
-12% |
| LULUCF**** |
-32,1 |
-21,0 |
-17,2 |
-15,5 |
-46% |
-52% |
* I Bostäder och lokaler ingår utsläpp från bostäder, service samt energianvändning inom jordbruk, skogsbruk och fiske
** I Industri ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och fluorerade växthusgaser
*** I Övrig energi ingår utsläpp från raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen (främst koksverk), diffusa utsläpp (fackling) samt övrigt (främst militära transporter)
**** I sektorn LULUCF ingår utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
1 Källa: Sweden’s National Inventory, submission 2009.
2 Källa: Report for Sweden on assessment of projected progress in accordance with article 3.2 under council Decision No 280/2004/EG
Prognosen utgår från nu gällande beslut inom relevanta politikområden. Prognosen är ett resultat av en rad antaganden som alla är behäftade med osäkerhet. Resultatet ska tolkas med detta i åtanke. Resultatet kan främst ses som en konsekvensanalys av de antaganden som gjorts. Beslut om antaganden och förutsättningar för prognosen togs i juni 2008, vilket innebär att den ekonomiska nedgången under hösten 2008 inte är med i bedömningarna.