Fridlysta djur och växter
Regeringen kan fridlysa en växt- eller djurart om det finns risk för att arten försvinner eller utsätts för plundring. Det finns 300 växt- och djurarter som är fridlysta i hela landet. Dessutom finns det omkring 50 arter som är fridlysta i ett eller flera län.
Fridlysning innebär oftast att en växt- eller djurart är helt fredad – du får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Du får inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon.
I vissa fall kan fridlysning av en växt innebära att du får plocka en bukett till dig själv, men att det är förbjudet att gräva upp eller plocka den för försäljning.
Fridlysningsbestämmelserna finns i åttonde kapitlet i miljöbalken och i artskyddsförordningen. Regeringens beslut om fridlysning av en växt- eller djurart kan gälla i hela landet, i ett enskilt län eller i en del av ett län.
Mossor och lavar
Många av de fridlysta mossorna och lavarna är okända för de flesta på grund av att de är så sällsynta. Två fridlysta lavar som är mer kända är varglav och långskägg. Några exempel på fridlysta mossor är grön sköldmossa, hårklomossa, pyramidmossa, skirmossa och vedtrådmossa.
Fönsterlaven används ofta som juldekoration och kallas i handeln för vitmossa trots att den är en lav. Fönsterlaven är inte fridlyst, men eftersom lavar växer mycket långsamt ska man alltid vara varsam och inte plocka dem i onödan. Det ingår inte i allemansrätten att samla in stora mängder lavar eller mossor för försäljning.
Mistel och lummer
Misteln är fridlyst i hela landet, utom för markägaren, som får skörda den om det sker för att vårda värdträdet och beståndets fortlevnad inte påverkas negativt.
Lummer växer mycket långsamt och har därför tagit skada av den insamling som tidigare förekommit. Alla arter är nu fridlysta mot uppgrävning samt plockning för försäljning. Den starkt hotade cypresslummern får inte plockas alls. I Blekinge län är alla lummerarter fridlysta mot all plockning.
Blåsippa och gullviva
Blåsippa och gullviva är populära vårblommor som många vill plocka. Blåsippan kan inte sprida sig om den plockas, vilket har lett till att den nästan utrotats på vissa ställen där den plockats intensivt. Du får därför inte plocka blåsippor i Stockholms, Skåne, Hallands, Västerbottens och den del av Västra Götalands län som utgörs av före detta Göteborgs- och Bohus län.
Du får inte plocka gullvivor i Skåne, Hallands och Örebro län.
I resten av landet får du plocka en bukett blåsippor eller gullvivor till dig själv, men du får aldrig gräva eller dra upp blommorna med rötterna. Du får inte heller plocka blåsippor eller gullvivor för försäljning.
Alla Sveriges grodor, ödlor och ormar är fridlysta
Alla Sveriges grodor, ödlor och ormar är fridlysta i hela landet. Flera av arterna är hotade eller sällsynta till följd av att deras livsmiljöer, ofta våtmarker och småvatten, har förändrats eller försvunnit.
De mest sällsynta arterna är gölgroda, klockgroda, långbensgroda, lökgroda, lövgroda, ätlig groda, grönfläckig padda, stinkpadda, större vattensalamander och sandödla. Du får aldrig döda, skada, fånga eller flytta någon av dessa.
Huggormen är fridlyst, men om du träffar på den på din tomt får du fånga in och flytta den. Om det inte är möjligt att fånga ormen, och någon annan lämplig lösning inte finns, får du döda den.
Studier av arter
De vanligaste arterna – kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda – får du ta upp och studera om du inte flyttar dem från platsen. Men du måste så snart som möjligt sätta tillbaka dem på den plats där du fångade dem.
Du får också samla in rom och yngel från dessa arter i begränsad omfattning och förvara dem för studier av utvecklingen. När ynglen har utvecklats till vuxna djur ska du snarast sätta tillbaka dem på den plats som de samlades in på.
Du måste ansöka om dispens hos länsstyrelsen om du vill samla in grodor eller kräldjur för din forskning eller av något annat skäl.
Lista över alla fridlysta arter
Samtliga fridlysta arter finns i Bilaga 1 och 2 till artskyddsförordningen. I Bilaga 1 är de svenska växt- och djurarter som är fridlysta för att uppfylla kraven på noggrant skydd i EU:s art- och habitatdirektiv markerade med ett N. I bilaga 2 anges alla övriga arter som är fridlysta i hela landet, i ett län eller i en del av ett län.
Regionalt fridlysta växt- och djurarter
Drygt 50 arter är fridlysta i ett eller flera län. Kontakta länsstyrelsen för mer information om varför vissa växt- och djurarter är fridlysta i ett visst län.
Kontakt: Marianne Wetterin, marianne.wetterin (a) naturvardsverket.se